Våra grönområden

Stora Hults olika grönområden och dess historia hittar du HÄR!

 

En del av Stora Hults charm är de många grönytorna som finns inom området.
Förutom två naturreservat, allmänningen nere vid stranden och fäladen, finns det ett tiotal andra grönområden av olika storlek.
Anledningen till detta är att framsynta politiker och myndighetspersoner för många år sedan såg till att varje stamfastighet, som ville avstycka tomter till försäljning måste avsätta mark till grönområde. På många av dessa grönområden har det, så länge vi kan minnas, gått betande djur. Stamfastigheterna äger fortfarande dessa områden, men de disponeras av samfällighetsföreningen. Vissa av grönområdena fungerar också som strövområden, andra används ibland för gemensamma aktiviteter. Det finns t.ex. ett som används som fotbollsplan.  På några går det betande djur, för att hålla nere växtligheten.
Vi vill nämligen behålla en naturlig flora och fauna inom området med ängsblommor, insekter och fåglar. Dessutom är det betydligt mera kostsamt för samfällighetsföreningen att maskinellt klippa gräset på grönområdena.

 

Regler för grönområdena

Ingen fastighetsägare har rätt till ersättning för upplåtande av grönområde.
Alla ersättningsfrågor är avklarade i och med förrättningen år 2000.

Grönområdena skall skötas av samfällighetsföreningen för allas trevnad.
Detta innebär att ”naturbruk” gäller och att områdena ska hållas i vårdat skick och att upplag eller annat hinder ej får finnas på områdena.
Områdena kan användas som strövområden och när så är lämpligt djurhållning i mindre omfattning.
Styrelsen kan ge tillstånd till kortvarig tillfällig uppställning av husvagn, tält o. dyl.

Rensning av sly och trädfällning får göras av samfällighetsföreningen utan att denna ekonomiskt vinner något på detta.
Samfällighetsföreningen har vetorätt vad gäller trädfällning på grönområden.

Djur såsom får kan få beta på grönområden utan tillstånd av fastighetsägare.
Dock bör denna informeras av samfällighetsföreningen.
(Kommunen kräver dock intyg från alla fastighetsägare
som direkt gränsar till fårbetet, att dessa ej har något att invända).

Fåren i Stora Hult

Det har genom åren främst varit två slags får som betat på grönområdena, Gutefåren och Ryafåren.
Den mest påtagliga skillnaden mellan de båda raserna är att hos gutefåren bär även tackan horn.
Gutefåren är ättlingar efter våra äldsta husdjur. Tamfår av denna typ fanns hos oss redan under vikingatiden. Gutefåren utgör en värdefull, levande genbank som viktig länk mellan fårens vilda stamfäder och nutidsfåren.
Omkring år 1940 var de nära att utrotas. Då fanns det bara 15 djur kvar i världen.
I dag finns det flera tusen. Läs mer HÄR!

Ryafåret har sitt ursprung i de svenska och norska (spelsau) lantrasfåren.
Rasen framavlades med en lång, vågig och glansig s.k. ryaull som mål.
I början av 1900-talet fanns endast en liten rest kvar av långulliga får i Dalarna.
Med dessa började man ett avelsarbete för att få fram en lämplig s.k. ryaull.
Detta lyckades och ryafåren blev en ras med stark förankring i Dalarna, Västerbotten och västra Sverige.
Totalt finns det för närvarande bort emot 2 000 tackor registrerade som ryafår.

Gotlandsfåret, eller gotländskt utegångsfår, är dels den relativt oförädlade lantrasen av får på Gotland, dels det moderna pälsfår som utvecklats ur denna ras. En rest av den ursprungliga rasen räddades som ovan påpekats och kallas Gutefår.

 

Skötselplan

Intresserade kan kontakta styrelsen för mer information.